Artiklar

måndag 2 januari 2017

Beijer lyckas med dysterheten

Betyg: 4/5 
(Goodreads: 2.83) 

Titel: Allt som blir kvar
Författare: Sandra Beijer
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2016
Format: Ljudbok
Uppläsare: Sandra Beijer
Tid: 4h 27 min
Genre: Ungdom

Baksidetext:
Från dagen han klättrade in och sa hej var det något i huvudet som hoppade snett. Med en gång la sig ett lager över hornhinnan och jag blinkar alltid en extra gång innan skärpan fixeras. När det ännu var en påminnelse om att han väntade i min säng kunde jag stå ut. Men nu. Vad händer nu? Han är inte bara i ögonvrån, i periferin en millisekund när jag råkar missta någon annan för honom. Nej, han är snart framför mig, precis där, i varenda person som passerar.

Mitt under brinnande juli gör Matildas pojkvän slut. Kvar är hon, i en öde lägenhet. Vem är hon, utan honom? Matilda måste fylla tomrummet och bästa vännen Miron tar henne under sina vingar. Han lovar att bedöva smärtan med nya äventyr. Tillsammans ska de rida ut sorgen, explodera i natten. Men hur långt kan man egentligen gå och vilka är Mirons verkliga motiv? Och när vet man om man mår bättre eller inte längre känner något alls? En mästerlig skildring av den vilsenhet som kan uppstå i gränslandet mellan ungdom och vuxenhet.


Tankar:
Beijers andra bok Allt som blir kvar skiljer sig en hel del från den tidigare utgivna Det handlar om dig. Boken är genomgående mörk och dyster accompanjerad med ett konstant alkoholrus, cigaretter och, till viss del, narkotika.

Jag har alltid en viss oro över att lyssna på en bok när författaren själv läst in den då kvaliteten på uppläsningen kan variera kraftigt. Det gjorde att jag blev mäkta förvånad över att Beijers sköra röst gjorde berättelsen och karaktärerna så pass levande att jag knappt ville sluta lyssna.

Beijer levererar allt jag förväntar mig av hennes berättelse och vid upprepade tillfällenassocierar jag Beijers berättarteknik och språkmässiga skicklighet med Karolina Ramqvist. Framförallt i beskrivningen av smärta, ångest och oro. 

Beijers författarskap är ett av de mest intressanta under de senaste åren. Om du inte har läst något av henne än - gör det! Du kommer inte att ångra dig. 


Fru Bibliofil har även recenserat:
Det handlar om dig


Boken finns bl.a. köpa på Bokus och Adlibris.

fredag 30 december 2016

Recension: The OA

Betyg: 3/5 
(IMDB: 8.1)

Titel: The OA
Regi: Zal Batmanglij, Brit Marling
Medverkande: Emory Cohen, Scott Wilson, Alice Krige
Produktionsland: USA
Produktionsår: 2016
Format: Serie
Säsong: 1 (8 avsnitt)
Genre: Drama 

I mitten av December släppte Netflix den mystiska dramaserien The OA som handlar om försvinnandet av 21-åriga Prairie Johnson (Brit Marling) och vad som därefter hände henne. Sju år senare kommer Prairie plötsligt tillbaka. Det skapar stor uppståndelse, inte minst för att hon har en mängd konstiga ärr på ryggen utan även för att hon inte längre är blind. Både föräldrarna och FBI vill att Prairie ska berätta vad som har hänt henne, hon vägrar. Istället samlar hon ihop fyra struliga tonårspojkar och en lärare som får lyssna på hennes historia om livet i fångenskap, brutala experiment och tron på övernaturliga fenomen.

Genom seriens gång utvecklar både Prairie, ungdomarna och läraren genom berättelsen från att knappt haft tilltro till livet till att tro på änglar och andra dimensioner.

Det tog ett par avsnitt innan jag kom in i serien och den mystiska stämningen började byggas upp, men väl där var jag fast och det slutade med att jag såg alla avsnitt under en helg. Brit Marling gör en skicklig skildring av Prairies mentala förändring under livet i fångenskap, men övergångarna mellan olika händelser i nutid är ofta ologiska, framförallt den sista scenen i sista avsnittet där min enda kommentar kan vara ”Huh?!”.


Har du en stund över och vill ha en serie att slötitta på, titta på The OA.



måndag 26 december 2016

Munken som får mig att vridas i plågor

Betyg: 1/5 
(Goodreads: 3.76) 

Titel: Munken som sålde sin Ferrari: En berättelse om att uppfylla sina drömmar och förverkliga sig själv
Originaltitel: The monk who sold his Ferreri
Författare: Robin Sharma
Förlag: Storyside
Utgivningsår: 2008
Format: Ljudbok
Uppläsare: Stefan Sauk
Tid: 6h 26 min
Genre: Fakta / Psykologi / Religion 

Sedan ett antal år har jag varit nyfiken på Munken som sålde sin Ferrari men har aldrig tagit mig tid att börja läsa den. Det var först när jag satt hemma och i ren uttråkning startade ett Storytelkonto som boken blev aktuell, dock inte för läsning utan för lyssning. 

Munken som sålde sin Ferrari handlar om en amerikansk stjärnadvokat, Julian Mantle, som får en hjärtinfarkt i rättssalen och därefter försvinner i tre år. Läsaren möter Julian när han kommer tillbaka till USA som en helt förändrad man. Han berättar sin historia för vännen och kollegan John. Under frånvaron har Julian befunnit sig hos Sagers of Sivana, en grupp mysiker i en liten bergsby i Himalaya, där han studerat hur han ska nå ett upplyst, lyckligt och framgångsrikt liv.

Munken som sålde sin Ferrari har överlag fått mycket goda recensioner. Därmed blev jag ganska förvånad över att upptäcka att boken inte alls passar mig. Trots mitt engagemang för buddhism och österländska filosofier upplevde jag Sharmas bok som en enda lång påtvingad predikan full av faktafel och flummerier. Jag fann den inte inspirerande eller lärorik överhuvudtaget, vilket jag i princip alltid gör med liknande böcker. Enda anledningen att jag tog mig igenom lyssningen var Stefan Sauks berättarröst som är både kvick och väcker nyfikenhet.

Jag ser ingen större mening i att göra en djupare analys av Munken som sålde sin Ferrari då Maiburogu har skrivit exakt allt som jag tycker och tänker. Är du intresserad av att läsa mer, in och läs den recensionen.


Boken finns bl.a. att köpa på Bokus och Adlibris.

söndag 25 december 2016

Inte bara fantasy för Tolkien

Visste ni att Tolkien inte enbart skrivit Sagan om Ringen och Bilbo? Bland hans verk finns även Letters from Father Christmas vilken sägs vara riktigt bra.

Enligt Goodreads har den följande handling:

"Every December an envelope bearing a stamp from the North Pole would arrive for J.R.R. Tolkien’s children. Inside would be a letter in a strange, spidery handwriting and a beautiful colored drawing or some sketches. 

The letters were from Father Christmas.

They told wonderful tales of life at the North Pole: how the reindeer got loose and scattered presents everywhere; how the accident-prone North Polar Bear climbed the North Pole and fell through the roof of Father Christmas’s house; how he broke the Moon into four pieces and made the Man in it fall into the back garden; how there were wars with the troublesome horde of goblins who lived in the caves beneath the house.

Sometimes the Polar Bear would scrawl a note, and sometimes Ilbereth the Elf would write in his elegant flowing script, adding yet more life and humor to the stories."


Är det någon som har läst den?

fredag 23 december 2016

Recension: Midnattssol

Betyg: 4/5 
(IMDB: 7.4)

Titel: Midnattssol
Regi: Måns Mårlind, Björn Stein
Medverkande: Leïla Bekhti, Albin Grenholm, Gustaf Hammarsten, Peter Stormare 
Produktionsland: Sverige
Produktionsår: 2016
Säsong: 1 (8 avsnitt)
Format: Serie
Genre: Kriminalare 

Under hösten har Måns Mårlind och Björn Steins senaste svensk-franska samarbetsprojekt Midnattssol sänts på SVT. Regissörerna som tidigare varit med och skapat både floppar som Snapphanar (2006) och succéer som De drabbade (2003) och Bron (2011). Därmed hade jag blandade förväntningar inför något så ovanligt som en kriminalare med fokus på den svenska ursprungsbefolkningen.

När en fransk medborgare hittas mördad på ett helikopterblad i fjällen utanför Kiruna skickas en fransk polis, Kahina Zadi (Leïla Bekhti) till Sverige för att lösa mordet tillsammans med chefsåklagare Rutger Burlin (Peter Stormare). Allteftersom dagarna går hittas fler och fler lik. Åklagare Anders Harnesk (Gustaf Hammarsten) kopplas in och han upptäcker snart att morden har en viktig gemensam nämnare, de samiskt ritualistiska tillvägagångssätten. Utredningen pekar allt mer mot den samiska lokalbefolkningen och omgående rivs den infekterade konflikten mellan Kirunaborna och samerna upp.

Regissörerna har skapat skickliga personporträtt kring Anders Harnesk, Kahina Zadi, Kristoffer Hanki (ledaren för det samiska ungdomsförbundet) och alkoholisten Sparen som ganska omgående visar sig ha ett tragiskt förflutet. Genom att väva ihop karaktärernas vardagsliv med huvudberättelsen skapas ett djup i serien där jag som tittar i stunder inte kan låta bli att dra paralleller till den utbredda rasism och de motsättningar som råder i dagens Europa. Skådespelarna är skickliga, framförallt Oscar Skagerberg (Kristoffer Hanki), som gör en utmärkt porträttering av en arg ung man i ständig jakt på en förändring av Kirunabornas bemötande mot samerna.

Efter att själv ha vistats i Kiruna och fjällen däromkring vid flertalet tillfällen känner jag igen mig i miljöporträtten, däremot blir jag ganska snabbt irriterad över den mängd orelevanta helikopterresor med rena föreläsningar om Kiruna och fjällen som slängts in. Det känns som att regissörerna skriver mig på näsan och tankarna dras snabbt till om de i sista stund insett att de haft för lite material för att fylla TV-tiden och därmed gjort någon typ av akutlösning.

Trots att tanken kring att uppmärksamma samerna, deras utanförskap och den förföljelse de genomlidit under många år är god så upplever jag till stora att samerna görs än mer mystiska och än mer exotiska. Eller vad sägs om en nåjd (samisk schaman) med förmågan att genom syner vägleda andra i rätt riktning? Eller den genomgående jojken? Jag hade önskat att regissörerna hade skapat en mer nyanserad bild av samerna istället för att spela på den stereotypa och fördomsfulla bild som redan finns.


Midnattssol är en riktigt sevärd serie med alla ingredienser som gör en kriminalare bra i form av ledtrådar i fel riktningar, vändpunkter och invävning av personporträtt. Den bjuder dessutom på ett rafflande slut. Har du inte sett den, se den!




SparaSpara

måndag 19 december 2016

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn

Betyg: 4/5 
(Goodreads: 3.87)

Titel: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Originaltitel: Miss Peregrine’s Home for Peculiar Children 
Författare: Ransom Riggs
Förlag: Rabén & Sjögren 
Antal sidor: 384 
Utgivningsår: 2016 
Format: Pocket 
Serie: Miss Peregrine (#1)
Genre: Ungdom

Under hösten har Ransom Riggs bok Miss Peregrines hem för besynnerliga barn haft biopremiär. Detta är något som jag tycks ha missat, men blev uppmärksammad på när jag började Googla på boken inför ett eventuellt köp. Med Tim Burton som regissör till filmatiseringen förstod jag omgående att Miss Peregrines hem för besynnerliga barn inte skulle vara en ”vanlig” bok, utan ha någon morbid underton. Och visst var det så…

Historien tar sitt avstamp i en alldeles vanlig och tråkig stad i USA, där sextonåriga Jacob lever tillsammans med sina föräldrar. Under Jacobs uppväxt har hans farfar berättat en mängd besynnerliga historier om barn med olika förmågor. En  kunde flyga, en annan var otroligt starka och en tredje hade bin som flög ur dennes mun. Jacob trodde inte på dessa berättelser, men blev vid sin farfars mystiska död manad att ta reda på mer om hans förflutna.

Jacob tar sig till en ö utanför Wales för att ta reda på mer om det barnhem där farfardern vuxit upp under övervakning av föreståndarinnan Alma Peregrine. Det tar inte lång tid innan Jacob upptäcker att berättelserna om de besynnerliga barnen mycket väl kan ha varit sanna och att de troligen fortfarande är vid liv.

Riggs berättelse om de Jacob och de besynnerliga barnen är sannerligen en mycket besynnerlig läsning och endast efter ett par sidor inser jag att jag är helt såld på berättelsen. Författaren har lyckats med något så ovanligt som att skriva en berättelse i sann Harry Potter-anda. Visserligen har förlaget kategoriserat boken till åldern 12-15 år, men jag skulle utan tvekan säga att jag som vuxen har en riktigt stor behållning av den. 

Riggs har medvetet eller omedvetet delat upp berättarstilen i två delar. Under första halvan är Miss Peregrines hem för besynnerliga barn suggestiv och stämningsfull. Läsaren får följa med i ett gäng besynnerliga händelser vilka är rikt illustrerade med fotografier som stöd till berättelsen. Det är ett smart grepp och jag upptäcker att jag bitvis läser extra fort bara för att få se nästa bild. När berättelsen i andra halvan av boken övergår till att bli mer händelserik skruvas lästempot upp rejält. Läsaren kan klart och tydligt kan känna Jacob och barnens ångest, frustration och rädsla. Dock är det tyvärr bitvis ganska spretigt och Riggs har stoppat in både övernaturliga fenomen, monster och tidsresor i en för kompakt blandning. Därmed får inte karaktärerna tillräckligt med plats för att utvecklas. Jag hoppas att Riggs åtgärdar detta i uppföljaren till denna boken, i så fall kan det vara en av de bästa ungdomsserier jag påbörjat på... åratal!

Jag skulle utan tvekan rekommendera denna bok till både tonåringar och trogna Harry Potter-fans. Miss Peregrines hem för besynnerliga barn tilltalar mig på ett alldeles förtjusande sätt! Och när boken är slut, då vill jag bara läsa mer.


Boken finns bl.a. att köpa på Bokus och Adlibris.
SparaSpara

söndag 18 december 2016

Vila i frid

Betyg: 3/5 
(Goodreads: 3.29)

Titel: Vila i frid
Författare: Sofie Sarenbrant
Förlag: Massolit Förlag 
Antal sidor: 350 
Utgivningsår: 2015 
Format:  E-bok 
Serie: Emma Sköld (#1) 
Genre: Deckare

Sofie Sarenbrant påbörjade sin serie om Emma sköld 2012 med boken Vila i frid. I samband med att denna recension skrivs i december 2016 är fem böcker om Emma Sköld utgivna.

Vila i frid utspelar sig på spaet Yasuragi i Hasseludden utanför Stockholm. En av de mest folkkära skåderspeleskorna hittas medvetslös i kvinnornas tvagningsrum. Emma Sköld på kriminalpolisen i Nacka kallas in för att utreda vad som har hänt. Strax därefter upptäcks ett äldre par döda på sitt hotellrum. När en tredje person hittas avliden på samma spa är tillfälligheterna för många för att vara en slump och polisen med Emma Sköld i spetsen arbetar intensivt för att hitta mördaren.

Sarenbrant har skrivit en lättläst kriminalare i sann Beck- och Wallanderanda. Däremot skiljer den sig åt på flera väsentliga punkter. Boken är svår att komma in i då ett gäng karaktärer presenteras nästan samtidigt och det blir förvirrande att förstå vem som är vem och vilka relationer de har till varandra. Det tar ett ganska bra tag innan deras liv nystas upp så pass att jag får ett grepp om dem. Det är även en märkbar skillnad genom att Sarenbrant inte lägger ut några direkta ledtrådar kring vem mördaren kan vara förrän strax innan det uppdagar sig. Det gör att jag under läsningen hela tiden väntar på en vändpunkt och tillslut blir ganska otålig. När vändpunkten väl kommer upplever jag mer den som ett ”jaha…” än som den spänningstrigger den bör vara.

Trots dessa invändningar är Vila i frid en ganska avskalad och stämningsfull kriminalare. Framförallt genom den parallella berättelsen som Emma Sköld och hennes kamp att få ihop livet som polis, flickvän och syster. Sarenbrant porträtterar henne mycket trovärdigt och i flera punkter kan jag känna igen olika emotioner och tankegångar från mitt eget liv. Jag kommer definitivt att fortsätta att läsa serien om Emma Sköld, men då framförallt för att jag är nyfiken på hur hennes karaktär kommer att utveckla sig.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att Vila i frid är en kriminalare som passar sig bra som en lugn läsning på stranden, framför brasan eller som mellanläsning när hjärnan behöver koppla av. Genom ett snabbt berättartempo går den snabbt att läsa och behåller en helt okej spänningsgrad rakt igenom hela boken.


Boken finns att köpa på bl.a. Bokus och Adlibris.
SparaSpara

fredag 16 december 2016

Väggen: En utbränd psykiaters noteringar

Betyg: 5/5 
(Goodreads: 4.33)

Titel: Väggen
Författare: Pia Dellson
Förlag: Natur & Kultur 
Antal sidor: 138 
Utgivningsår: 2015
Format: E-bok
Genre: Biografier / Psykologi

Pia Dellson upptäckte en nyårsafton för ett par år sedan att hon inte klarade av att hämta ett par strumpor. Hon hade levt med för högt stresspåslag under lång tid i sitt arbete som psykiater vilket resulterade i att det tog stopp. Dellson blev diagnostiserad med utmattningssyndrom och hon blev sjukskriven. Med boken Väggen: En utbränd psykiaters noteringar samlade Dellson sina tankar från sjukdomsperioden. I korta haikuliknande textrader får läsaren följa med henne ner i avgrunden och upp ur djupet. Dellson beskriver hur hjärnan känns som sirap, hur hon är oförmögen att göra någonting och hur tankarna inte hänger med.

”Med envishet
kommer man långt
in i väggen.”

Jag blev diagnostiserad med utmattningssyndrom för fyra månader sedan och hörde talas om Väggen av en slump. När jag väl började läsa boken upptäckte jag omgående att där, på pappret, stod alla mina tankar, svårigheter och vurpor. Något som jag kunde känna igen mig i och lära mig av. Något som gav tröst och hopp. Det gör att jag ser Väggen som en av de viktigaste böcker jag läst på länge. 

Väggen passar alla typer av läsare. Orden är lätta att ta till sig och kortheten i textstyckena fungerar för läsare på båda sidor av väggen. Det är dessutom en bok som kan förklara tillståndet för oförstående anhöriga, vänner, chefer och kollegor


Denna bok kommer jag att ge som gåva till de runt omkring mig som i framtiden blir utbrända för att ge hopp, tro och styrka.


Boken finns att köpa på bl.a. Bokus och Adlibris.