Recension: Fiolen från Auschwitz

Betyg: 4/5 

(Goodreads: 3.62)

Titel: Fiolen från Auschwitz

Författare: Maria Àngels Anglada

Förlag: Albert Bonniers förlag

Antal sidor: 152 

Utgivningsår: 2014

Format: Inbunden

Genre: Skönlitteratur

Baksidetext:

Auschwitzfången och tidigare instrumentmakaren Daniel får av en händelse reparera en violin i lägrets träverkstad. Ett av de högre befälen slår vad med den fruktade lägerdoktorn om att Daniel kan bygga en violin lika fin som en Stradivarius. Lycka Daniel så vinner kommendanten en låda vin av doktorn, misslyckas Daniel tvingas han delta i doktorns medicinska experiment.

En kuslig dödsdans tar sin början, mellan krigets fasor och musikens ädla skönhet.

Tankar:

Àngels Angladas är inte den första som skrivit om nazisternas märkliga syn på musik i koncentrationslägren. Skillnaden är att hon vänder på perspektivet. Istället för att skriva om musikerna har hon tecknat ett lågmält och intensivt porträtt av violinmakaren Daniel som i Fiolen från Auschwitz uttrycker att hans dagar är som ett ansikte efter en olycka, nästan vackert på ena halvan, men bränt och ärrat till oigenkännlighet på den andra. Det står ganska snart klart att Daniel hämtar kraft, styrka och mod genom att få arbeta med att bygga fiolen, och därmed i tankarna kunna fly till tiden innan kriget, då när han träffat Eva och de planerade att gifta sig.

För mig som tidigare violinist är alla detaljer i Daniels fiolbyggande och hänvisningar till klassisk musik något av en fröjd att ta del av. Jag förnimmer känslan av att hålla fiolkroppen i händerna, hur ådringarna på träet passar ihop och hur träets urholkningar skapar en makalös klang. Däremot kan jag se svårigheter för icke-violinister att förstå konsten i hantverket, vilket självklart leder till att det inte går att ta del av Fiolen från Auschwitz på samma sätt.

Àngels Anglada bedriver en genomgående tes i Fiolen från Auschwitz - att konsten och musiken är så stark att den kan övervinna våld. Jag ställer mig tveksam till detta, men däremot är jag övertygad om att musik kan ingjuta hopp och mod vilket i sin tur kan leda till en ökad motståndskraft mot det våld som finns i närheten.

Fiolen från Auschwitz är en kortroman skriven med ett rakt och enkelt språk där kapitlen varvas med autentiska citat från nazisternas dokument genom ett brev till Himmler om de dödas guldtänder, riktlinjer för prygling och invetarieförteckningar från koncentrationslägen. Ànglada gör inte några utsvävningar utan fokuserar på det som händer och ger tydliga, balanserade och konsekventa personskildringar.

Fiolen från Auschwitz innehåller ett djup som gör att jag garanterat kommer att läsa om den. Jag har en känsla av att jag vid första läsningen skrapade på ytan och att det finns så mycket mer jag kan ta med mig från Àngel Angladas roman.

 Om författaren:

Maria Àngels Anglada, 1930-1999, är en av nittonhundratalets viktigaste katalanska författare. Hon tilldelades läsar- och kritikerpriset Premi Josep Pla 1978 och har skrivit flertalet romaner, noveller, essäer och poesi.

Andras recensioner:

Johannas Deckarhörna, Expressen och Norrköpings Tidningar.

Boken finns att köpa på bl.a. Bokus och Adlibris.

Läs mer

Recension: Brevbärarens sista möte

Betyg: 3/5 

(Goodreads: 3.0)

Titel: Brevbärarens sista möte

Författare: Dan Fränkel

Förlag: Vulkan

Antal sidor: 271 

Utgivningsår: 2016

Format: Häftad

Genre: Thriller

Recensionsexemplar: 
Ja. Tack till Dan Fränkel!

Baksidetext:

Brevbärarens sista möte är en thriller om agenter och kärlek i det kalla krigets skuggvärld. Handlingen, som utspelar sig i början av 70-talet, rör sig mellan Stockholms unga vänsterkretsar, Östberlin, det slutna Albanien och underrättelsetjänsterna i Stockholm, DDR och USA.

Boken bygger på ett verkligt fall, brevbäraren Bosse Janssons mystiska försvinnande 1976. Fallet har omtalats många gånger, bland annat i P1-dokumentären "Brevbäraren som försvann" från 2013. Bosse Jansson var aktiv i den marxist-leninistiska vänstern under sjuttiotalet och många tror att hans försvinnande har med politik att göra.

Författaren kände själv Jansson från den tiden och har gjort en del efterforskningar. Boken ska ses som en fantasi om vad som kan ha hänt men den är långt ifrån orimlig. Karaktären Robert Hansson är i stort sett byggd på vad som kommit fram om Bosse Jansson och hans liv och man kan säga att historien gör luckorna och frågetecknen begripliga.

Tankar:

I Brevbärarens sista möte får läsaren inte enbart följa Bosses politiska aktiviteter, utan även hans utveckling från att vara en udda och socialt obekväm person, till att bli förälskad och utmanas. Genom Fränkels personporträtt upplever jag att jag omgående kommer Bosse in på livet, både genom beskrivningar kring hans personlighet och tankar, och genom Fränkels beskrivning av hans utseende. Under läsningens gång känner jag med Bosse, hans utsatthet blir verklig och hans fumlighet när han ska köpa kondomer får mig att gapskratta av igenkänning.

Fränkel målar upp ett brett persongalleri med allt från arbetskamrater, till vänner inom politiken och tjänstemän inom underrättelsetjänsten i Sverige, USA och DDR. Detta gjorde mig till en början förvirrad, men Fränkel har gjort ett smart drag när han valt att hålla beskrivningarna ytliga, utöver Bosse, Belinda och Onkel Manfred. Däremot hade jag önskat en mer detaljerad beskrivning av Ewa. Hon försvinner bort i periferin, men känns högst relevant för berättelsen.

Innan jag började läsa Brevbärarens sista möte hade jag inget större grepp kring Albaniens utsatthet och påverkan från Ryssland under kalla kriget. Fränkel råder snabbt bot på det då den första tredjedelen av Brevbärarens sista möte är full av information om Albaniens historia, Östtyskland och den kommunistiska rörelsens framväxt i Sverige under 70-talet. Denna täta politiska information är viktig för berättelsens utveckling, men gör också att lästempot blir lite i det långsammaste laget och jag villar bort mig i terminiologin.

När jag kommit halvvägs i Brevbärarens sista möte minskar den politiska informationen och fokus läggs på Bosses relationer, hur han försöker navigera sig fram genom olika svårigheter och gång på gång hamnar i dumdristiga situationer. Lästempot ökar markant och tillslut vill jag inte lägga ifrån mig boken. Fränkels tempoväxling är mycket skickligt utförd och jag upplever andra delen som både spännande och lättläst. Men, det bästa i Brevbärarens sista möte, det är ändå i slutkapitlen där Fränkel når upp till en riktigt bra thrillernivå.

 Om författaren:

Dan Fränkel är född 1948 och har tidigare gett ut två böcker om ledarskap samt romanen Pytt i panna över ett avslutat sextiotal.

Andras recensioner:

Björn Öijer och Läsvärd eller inte?

Boken finns att köpa på bl.a. Bokus och Adlibris.

Läs mer

Beijer lyckas med dysterheten

Betyg: 4/5 
(Goodreads: 2.83) 

Titel: Allt som blir kvar

Författare: Sandra Beijer

Förlag: Natur & Kultur

Utgivningsår: 2016

Format: Ljudbok

Uppläsare: Sandra Beijer

Tid: 4h 27 min

Genre: Ungdom

Baksidetext:

Från dagen han klättrade in och sa hej var det något i huvudet som hoppade snett. Med en gång la sig ett lager över hornhinnan och jag blinkar alltid en extra gång innan skärpan fixeras. När det ännu var en påminnelse om att han väntade i min säng kunde jag stå ut. Men nu. Vad händer nu? Han är inte bara i ögonvrån, i periferin en millisekund när jag råkar missta någon annan för honom. Nej, han är snart framför mig, precis där, i varenda person som passerar.

Mitt under brinnande juli gör Matildas pojkvän slut. Kvar är hon, i en öde lägenhet. Vem är hon, utan honom? Matilda måste fylla tomrummet och bästa vännen Miron tar henne under sina vingar. Han lovar att bedöva smärtan med nya äventyr. Tillsammans ska de rida ut sorgen, explodera i natten. Men hur långt kan man egentligen gå och vilka är Mirons verkliga motiv? Och när vet man om man mår bättre eller inte längre känner något alls? En mästerlig skildring av den vilsenhet som kan uppstå i gränslandet mellan ungdom och vuxenhet.

Tankar:

Beijers andra bok Allt som blir kvar skiljer sig en hel del från den tidigare utgivna Det handlar om dig. Boken är genomgående mörk och dyster accompanjerad med ett konstant alkoholrus, cigaretter och, till viss del, narkotika.

Jag har alltid en viss oro över att lyssna på en bok när författaren själv läst in den då kvaliteten på uppläsningen kan variera kraftigt. Det gjorde att jag blev mäkta förvånad över att Beijers sköra röst gjorde berättelsen och karaktärerna så pass levande att jag knappt ville sluta lyssna.

Beijer levererar allt jag förväntar mig av hennes berättelse och vid upprepade tillfällenassocierar jag Beijers berättarteknik och språkmässiga skicklighet med Karolina Ramqvist. Framförallt i beskrivningen av smärta, ångest och oro. 

Beijers författarskap är ett av de mest intressanta under de senaste åren. Om du inte har läst något av henne än - gör det! Du kommer inte att ångra dig. 

Fru Bibliofil har även recenserat:

Det handlar om dig


Boken finns bl.a. köpa på Bokus och Adlibris.

Läs mer

Frukost på Tiffany's

Betyg: 1/5 
(Goodreads: 3.89)

Titel: Frukost på Tiffany's
Originaltitel: Breakfast at Tiffany’s

Författare: Truman Capote
Förlag: Bonnier Pocket 

Antal sidor: 182 

Utgivningsår: 2012
Format: Pocket

Genre: Skönlitteratur / Klassiker 

Året är 1958 och Truman Capote ger ut långnovellen Frukost på Tiffany’s. Boken löper stora framgånger och huvudpersonen Holly Golightly klassas snart som en kulturikon.

Frukost på Tiffany’s handlar om vänskapen mellan 18-19-åriga Holly Golightly och berättaren som hon kallar Fred. Läsaren får följa hur deras relation utvecklas perioden 1943-1944 i ett hyreshus på Manhattans Upper East Side då Holly är på jakt efter den perfekta mannen att gifta sig med.

Capote tecknar ett skickligt personporträtt av en naiv och omogen ung kvinna som stått på egna ben sedan fjortonårsåldern. Genom Hollys förmåga att anpassa sig efter de hon möter, sina kvicka svar och små hemlighetsfulla anekdoter från sitt liv gör hon ett djupt intryck på alla hon träffar.

Under årets gång går Holly på otaliga fester, träffar män och har en romantiserad bild av verkligheten. 

Frukost på Tiffany’s har alla delar som behövs för att jag ska finna berättelsen intressant. Dock ser jag den som mycket platt, vilket kan bero på att Capote fokuserat på berättarens perspektiv. Hollys djup glimmar till lite då och då, men jag vill veta mer. Vad händer runtomkring henne och vem är egentligen berättaren? Denna informationstunnhet är genomgående i hela boken och när jag läst sista sidan känner jag fortfarande inte att jag fått grepp om varesig Holly eller berättaren. Däremot har Capote lyckats väl med dialogerna och i vissa stunder känner jag Hollys närvaro. Sen kommer nästa mening, och jag vill slå igen boken. Varför Frukost på Tiffany’s blivit en klassiker kommer jag nog aldrig att förstå.


Boken finns att köpa på bl.a. Bokus och Adlibris.

SparaSpara
SparaSpara

Läs mer

Den vita staden

Betyg: 5/5 

(Goodreads: 3.47)

Titel: Den vita staden
Författare: Karolina Ramqvist
Förlag: Norstedts 

Antal sidor: 176 

Utgivningsår: 2016
Format: Pocket

Serie: Karin. Del #2.
Genre: Skönlitteratur

Den vita staden är en fristående fortsättning på Karolina Ramqvists bok Flickvännen. Läsaren får möta huvudpersonen Karin och hennes spädbarn Dream. Karin har i Den vita staden blivit ensamstående i sin lyxvilla med skottsäkra glas och länge är det oklart om och var hennes kriminelle pojkvän och försörjare Johan befinner sig.  Karins känslor av overklighet, uppgivenhet, ångest och ensamhet läcker genom boksidorna och Ramqvist beskriver hur Karins energi är totalt slut och att hon gett upp allt, förutom att fysiskt sköta om Dream. 

Karin betalar inga räkningar, kliver inte ur sin morgonrock och slänger inga sopor. Hon har inga pengar och stillar den värsta hungern med pizza, pizza som hon får betala för genom sex. Karin håller minnena av Johan vid liv genom att gå omkring i hans morgonrock, titta på Dream och stryka med händerna över alla de lyxiga märkeskläder som ligger i garderoben och som hon ännu inte lyckats sälja.

En dag knackar Kronofogden på dörren. Huset är satt till utmätning. Det är i detta hus som hon fått av Johan som stora delar av berättelsen utspelar sig. Ramqvist naglar fast mig som läsare och förmedlar ett naket, kallt och verklighetstroget personporträtt av en kvinna som är oförmögen att ta sig ur sin situation. Ångesten och tomheten som Ramqvist skickligt förmedlar i och mellan raderna stiger från boksidorna och jag uppmärksammar att jag vi flertalet tillfällen lägger ned boken och går och ger min man en varm kram. Jag upplever en tacksamhet för att inte jag behöver leva samma känslor som Karin. För mig är det troligen det bästa betyg en bok kan får, att jag känslan i den förs över och blir verklig. Den vita staden kan vara en av de tio bästa böcker jag har läst, någonsin.

Jag kommer att gå och vänta och längta efter att Ramqvist skriver en fortsättning om Karin och Dream. 

Vald till månadens bok i december 2016.


Boken går att köpa på bl.a. Bokus och Adlibris.

Läs mer

Livets aviga och räta

Betyg: 5/5 

(Goodreads: 3.4)

Titel: Livets aviga och räta
Originaltitel: Friday Night Knitting Club

Författare: Kate Jacobs
Förlag: Damm 

Antal sidor: 367 

Utgivningsår: 2007
Format: Pocket
Genre: Skönlitteratur

Kate Jacobs är en amerikansk journalist med brinnande intresse för stickning. Hon har gjort något så pass ovanligt som att skriva en bok som utspelar sig i en garnaffär. 

Livets aviga och räta handlar affärsinnehavaren Georgia, hennes dotter och den omaka grupp kvinnor som träffas varje fredag för att sticka tillsammans i New York. Som läsare får jag följa med i karaktärernas liv, med allt vad det innebär av toppar och dalar och dessutom får jag följa med i den vänskap som växer fram mellan karaktärerna. Exempelvis får jag stifta bekantskap med Anita som mist sin man, väskdesignern Peri, den arbetslösa förlagsredaktören K.C. och framförallt den ensamtående tonårsmamman Georiga som driver garnaffären.

När jag började läsa Livets aviga och räta var förväntningarna rätt höga. Inte nog med att boken handlar om stickning, det är dessutom en skönlitterär bok med stickning i centrum. Jag insåg ganska snabbt att läsaren inte behöver ha vare sig några kunskaper om eller intresse av stickning för att ha behållning av Livets aviga och räta. Det här är en avskalad och enkel bok. Genom att fokusera på mellanmänskliga relationer och uppbyggnad av karaktärerna har Jacobs lyckats göra något så pass ovanligt som att skriva en av mina favoritböcker. Dessutom har Julia Roberts köpt filmrättigheterna. Kan det bli mycket bättre?

SparaSpara

Läs mer

Manuskriptet från Accra

Betyg: 2/5 

(Goodreads: 3.81)

Titel: Manuskriptet från Accra
Originaltitel: Manuscrito encontrado em Accra 

Författare: Paulo Coelho
Förlag: Bazar Förlag 

Antal sidor: 188 

Utgivningsår: 2012
Format: Pocket
Genre: Skönlitteratur

Förväntningarna var som vanligt höga när jag satte tänderna i Paulo Coelhos Manuskriptet från Accra. Som en sedan länge stor och erkänd författare har Coelho med sina 30 böcker i ryggsäcken en läsaskara som sträcker sig över alla kontinenter och hans böcker finns översatta till 170 språk. Efter succéer som Alkemisten och Veronica bestämmer sig för att dö har han lovordats gång på gång. 

Manuskriptet från Accra inleds år 1099 då Jerusalem förbereder sig på att bli invaderadeav korsfararna. En grekisk man, kallad Kopten, samlar alla stadens invånare för att hålla ett tal. Invånarna förväntar sig att bli manade till strid, men istället berättar Kopten för dem om vardagens utmaningar. Invånarna frågar, han svarar.

För trogna Coelholäsare är det föga förvånande att Manuskriptet från Accra är skriven med en religiös underton, precis som alla andra av Coelhos böcker. Dock upplever jag att det denna gång tar överhanden och innehållets filosofiska värde ofta förlorar sin mening. När folket ber Kopten beskriva olika tillstånd, så som kärlek, otrohet och död går läsandet långsamt och jag finner mig själv lägga ner boken gång på gång. Jag märker att jag inte riktigt kan sätta ord på vad som känns fel under läsandets gång, men boken fångar mig inte. Alls. 

Coelho bjuder, precis som vanligt, läsaren på tänkvärda citat från första till sista ordet, men tyvärr kan jag inte påstå att jag kommer ihåg ett enda av dem. Kanske har det att göra med att det tog mig två månader att läsa boken, istället för två dagar. Eller så handlade det om något annat.

Jag hoppas att Coelho framöver återgår till sitt mystiska språk som likt en pendel svänger fram och tillbaka i tempo. Jag är tyvärr inget fan av det nuvarande experimentet.

 Manuskriptet från Accra kommer att bli stående dammig längst bak i min bokhylla.


Boken kan köpas på bl.a. Bokus och AdLibris.

SparaSpara

Läs mer